Note: Vi var ingen från Hinduismen i våran blogg, därför görs inga jämförelser utifrån dess religion.

Likheter:

1. Alla religioner uppskattar giftemål. Visst, det är inget måste att gifta sig, men alla religioner tycker att giftemål är något positivt och giftemål uppmuntras (på ett eller annat sätt). Buddhismerna tycker inte att giftemål är viktigt, men de har definitivt ingenting emot det. De andra religionernas giftemål är mer vanligt.

2. Kremering är vanligt i alla religioner. Begravningen skiljer sig från religion till religion, men jag är överraskad över att det är så accepterat att kremeras!!! Jag hade nog trott att man ville begrava personen så välbevarad som möjligt i de flesta religioner. Hinduismen och Buddhismen tror ju på livet efter döden så att kremeras känns ju lite konstigt. Men det kanske går ihop iallafall... Om man kremeras så släpps en själ fri? Kanske? 

3. Männen har ett övertag inom alla religioner. Det behöver inte nödvändigtvis vara ett stort övertag, men det finns där. Buddhismens skillnad är knappt märkbar medan Islams religion är i princip baserad på kvinnans utsatta roll i samhället. 

Skillnader:

1. Islam är striktare än de andra religionerna. Man är väldigt noga med böndetider och traditioner, som jag förstår det är det lite "slappare" i de andra tre religionerna. Islam har ju dessutom en väldigt speciell kvinnosyn, de är väldigt undervärderade i jämförelse med männen. Det gör kvinnan väldigt utsatt och det är förmodligen ganska svårt att leva som muslimsk kvinna. De andra religionerna är mer jämställda för att det står i bl.a deras heliga skrifter att alla är lika värda, så jag antar att det står ungefär tvärtom i koranen, att kvinnor är mindre värda än männen. Därför kan man ju inte försöka ändra kvinnosynen inom Islam, att säga att den är fel? Det är som att säga till en buddhist att det är fel av honom att meditera!

2. Buddhismen har ingen Gud. Alla de andra har en och samma Gud så att Buddhismerna tillber en annan högre makt är en av de största skillnaderna. Att inte ha en Gud att tillbe är en väldigt stor skillnad, för inom de andra religionerna så tillbar man någonting mystiskt, något okänt. Buddhismerna se upp till en "riktigt" person, därför tror jag även att bönerna kan bli mer personliga. Det är som att man talar till en annan person, en jämnlike, och det tror jag stärker en. 

3. Alla har olika sätta att tillbe sin högre makt. Vissa ber, vissa mediterar, vissa går på gudstjänster... Listan är lång! Men alla har ett eget sätt! Ansvaret ligger hos utövaren hur man kontaktar sin högre makt. Om man inte tar ansvaret och engagerar sig inom sin religion så får man det svårt, man får liksom ingen ”bekräftelse” på sin religion.

Buddhistiska högtider är underbara! Det som är typiskt för en buddhistisk högtid är att de utstrålar glädje och inspiration! Här kommer några av de högtider som firas!

 

Den största buddistiska högtiden som firas av alla buddhister är Vesak, även kallad Buddhadagen. Under Vesak firar man Buddhas födelse och uppnående av Nirvana, den händelse som gjorde honom till Buddha. Man firar högtiden en fullmånedag i april/maj, för det var en sådan dag Buddha blev upplyst för 2540 år sen. Under Vesak så firar man inte bara att Buddha nådde Nirvana, utan även det faktum att även vi kan uppnå samma upplysning, men man riktar ändå uppmärksamheten åt Buddha.

Vesak är en lite mer ”öppen” högtid, man brukar bjuda in allmänheten att vara med att fira åtminstone en liten del av dagen. Kanske så tar man med folk till en kort föreläsning eller meditation? Det är också en kulturellt stor högtid, många teaterintresserade och barnversamheter framför en händelse i Buddhas liv. Det är vanligt att man pyntar med ljus och lampor som symboliserar att Buddha förde ljus till världen.

 

Buddhas lära är en stor del av Buddhismen, så stor att det faktiskt finns en högtid tillägnat  han stora visdom. Den högtiden kallas Dharmadagen, under denna dag minns vi tillfället då Buddha började undervisa och vad han undervisade. Lärande är alltså i centrum. Man kan antingen ha en längre föreläsning eller på annat sätt viga dagen åt visdomen. Ofta finns det även olika läsningar dit man kan gå och få höra texter som relaterar till Buddhas undervisning . Dharmadagen firas under fullmånedagen i juli.

 

Sanghan är en högtid som symboliserar den andliga gemenskapen mellan alla människor som utövar Buddhas lära. Denna högtid är min favorit, för man brukar vara mycket social under Sanghan och fokusera på den inspiration och det stöd vi får från andra Buddhister. Det är vanligt att man ger varandra presenter, men det är inte nödvändigt, för oavsett vad vi gör gläder vi oss åt att vi finns. Och att Sanghan finns såklart ;) Sanghadagen firas på fullmånedagen i november.

Alltså, jämställdhet är en enormt känslig och viktig fråga vart man än pratar om det, I know, men det är faktiskt ingen big deal inom buddhismen. Inte vad jag vet iallafall. Min mamma uppfostrade mig med tron om Buddha och förde vidare hans lära till mig, och enligt Buddha så ska alla män och kvinnor ha samma rättigheter. Det ska dom alltid ha tycker jag och det känns skönt att Buddha hade samma tankar som jag!

Men det är något som faktiskt är lite konstigt, och det är att det inte finns lika många kloster för nunnor som det finns för män. Då blir det ju automatiskt så att männen har större chans till andlig utveckling än kvinnan, eller hur? Hur hänger det ihop när könen ska vara lika värda?

Men trots det så är jag kvar på samma spår som Buddha: Alla är lika värda!!! :D

Eftersom jag är munk så får inte jag gifta mig, men jag är gärna med vid ceremonier då andra gifter sig! Att vara munk och inte kunna gifta sig stör mig inte så mycket, jag är nöjd med livet som det är :) Det är inte heller något ”tvång” inom buddismen att gifta sig, och det anses inte heller som en viktig tradition. Det är upp till personerna hur de vill att deras relation ska se ut för staten, annars anser buddhismen att det inte är någon större skillnad mellan äktenskap och samboskap. Det enda som spelar roll är att båda parterna är överens beslutet! :D

 

Jag tycker att buddhismen har ett väldigt speciellt sätt att "fira" kärleken! Att gifta sig är ju trevligt, men inom min religion anses det vara exakt lika mycket värt att stanna ogift, och det är häftigt tycker jag. Egentligen så borde alla religioner ha så, för kärleken är en så vacker sak så man behöver inte ha ett vackert bröllop för att få sin kärlek bekreftat, eller hur?

 

Ett traditionellt bröllop ser iallafall ut såhär: Bröllopet äger rum på morgonen, ofta med glada och färgrika traditioner ceremonier för att fira! Man får ofta välsignelser av andra vänner och familjemedlemmar om att buddha är stolt över paret. Jag vet faktiskt inte varför det är så, eftersom buddha inte ansåg äktenskap vara viktigt inom religionen... Hmm, men ialllafall: Efter vigseln är det vanligt brudparet går till klostret. Där sjunger munkarna välsignelser och ger den buddhistiska trosbekännelsen i bröllopspresent till paret.

Jag får ofta sjunga i kören vid äktenskapsceremoonier, jag har tydligen en fantastisk sångröst, och det är jag tacksam för! Som ni kanske har märk i de tidigareinläggen är jag väldigt glad om jag får vara med vi händelser och ceremonier som sker i klostret, och det är för att det är så speciellt att få inspirera andra människor med munkarnas glädje och tro!

Eftersom det här är en blogg om mitt liv som munk och min tro, så hade jag tänkt att jag skulle dela med mig lite om hur jag gör för att jag ”kommer i kontakt med min Gud".

Jag tror inte på någon Gud, utan jag följer i Buddhas spår. Eller ja, tron på gudar finns inom buddhismen, men man anser att de inte är mäktiga nog att kunna leda och hjälpa oss människor.

Buddha var en prins som egentligen hette Siddharta (han fick sedan namnet Buddha som betyder ”upplyst”) och kom ifrån norra Indien. Siddharta insåg att om man ville nå total visdom var man tvungen att vara precis mittemellan. Låter det snurrigt? Det tyckte jag också, tro mig, men det blir lättare nu... Att vara precis mittemellan menas med att gå den ”Gyllene medelvägen”, vilket betyder att man inte lever i lyx och överflöd men inte heller enkelt och fattigt. Om man lyckas nå inre harmoni och följer den gyllene medelvägen når man tillslut Nirvana.

Att komma till Nirvana innebär att uppleva inre harmoni och kärlek till allt levande. Nirvana är ett sinnestillstånd som når den som förtjänar det, man känner sig lätt och lycklig. Den som når Nirvana bryter det eviga kretsloppet och kommer inte att återfödas igen. Att nå Nirvana och slippa återfödelse är målet för alla buddhister, även för mig.

För att kunna nå Nirvana måste man ju försöka att komma dit, och det är ingen enkel process ska jag säga ;) Det mest kända sättet är att meditera, för att själv bli upplyst måste man gå igenom många timmars meditation. Att meditera innebär att man sitter, står eller går och koncentrerat fokusera på livet. Man ska släppa allt, man ska inte tänka på vad man ska göra imorgon eller på hur man ser ut, utan bara slappna av och tänka på livet.

Om man inte mediterar kan man hjälpa andra eller offra. Om en buddhist offrar visar han sin vördnad för Buddha och hans lära. Att offra blommor och tända ljus är vanligt, blommorna symboliserar skönhet och ljuset sprider ljus över hela världen.